Ögonblicket

Senaste 6 månaderna har varit omvälvande. Ett misstänkt diskbråck övergick i förmodad ALS som slutligen landade i en hjärntumör. Operation, strålbehandling och cytostatikabehandling. Rehabilitering och ett långsamt återhämtande av de kroppsliga funktionerna. De första träningarna i Shorinji Kempo, fysträning med Visby/Roma Juniorer och mina första arbetstimmar på mitt jobb. I dagarna Visby sommarläger i Shorinji Kempo.

Situationer av fysisk- och psykisk prövning. Omständigheter fyllda av sorg men också av stor glädje. Stunder att lära sig av.

För du känner själv igen ögonblicket. När du känner att du inte vet om du räcker till. Inte ens om själva livet räcker till. Du lever med känslan av att förlora fotfästet, rädsla att inte ha kontroll.

Detta ögonblick kan vara början på något nytt, om du är villig och har mod att lära av det. 

I ishockey, Shorinji Kempo och livet i övrigt gäller det att våga. Trotsa de svåraste av omständigheter, slita för att bli bättre och du kommer utvecklas som person. Men endast om du själv tillåter det. Inse att du har taktpinnen, ansvaret att lyckas eller misslyckas, att våga och aldrig ge upp.

Ha tålamod och ta en utmaning i taget. Först små och därefter större och större utmaningar. När utmaningen är avklarad väntar en gåva på andra sidan.

Det är i ögonblicket som den verkliga utvecklingen sker. Det är där du lär dig att spela en avgörande hockeymatch, att tävla i Shorinji Kempo, sträcka ut en hand till en medmänniska och förbättra dig som människa.

Var inte orolig att närma dig detta ögonblick av rädsla för att misslyckas.

Det handlar inte om att lyckas eller misslyckas. Det handlar om att göra det som du älskar, det du tror på, med stor entusiasm och största hängivenhet.

Ögonblicket.

Ett val som ger dina handlingar konsekvenser. Genererar din historia. Skapar ditt avtryck in i framtiden.