onsdag 14 augusti 2013

Glöd

Japanresan närmar sig med stormsteg. Min kropp är fortfarande sargad. Sinnet mer vaket än någonsin. Viljan glödhet.

Jag har bestämt mig.

Jag ska ta mig tillbaka. Japanresan är bara ett delmål. Jag har bestämt mig för att bli den person jag är ämnad att vara.

Kubi nage

Jag är stolt över vad jag åstadkommit. De senaste 6 månaderna har jag planerat, agerat, utvärderat och förbättrat min träning. På alla plan.

Träningen har gått från att vara en fritidssysselsättning till en livsuppgift. Filosofin har gått från att vara en intellektuell stimulans till att jag lever den fullt ut.

Jag har grävt djupt i mitt inre och utforskat områden som jag aldrig varit i närheten av tidigare. Jag har mött svarta hål av rädsla, frustration och oro. Jag har tränat i de värsta av omständigheter och med en enda avsikt och det är att får kroppen att lyda sinnet. Att kunna äta med kniv och gaffel, att kunna hålla i en kaffekopp eller träna det jag älskar – Shorinji Kempo. 

Livet är en kamp. En kamp som jag inte vet om jag vinner.

Det enda jag vet är att jag måste fullfölja. Inte ge upp.

Bli den person jag är ämnad att vara. 

Oavkortat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar